Svårigheter att jobba i både Danmark och Sverige under samma period
Skillnaderna i nivåerna på ländernas arbetsgivaravgifter kan bidra till svårigheter för en person som är bosatt i ett land med högre avgifter men arbetar i ett med lägre arbetsgivaravgifter. Till exempel kan arbetsgivaren kräva att anställningen i landet med lägre avgifter är villkorad av att personen inte samtidigt arbetar i sitt bosättningsland, då detta kan innebära att lagvalsbestämmelserna gör att bosättningslandets lagstiftning ska tillämpas.
Den som bor i ett land och samtidigt arbetar både där och i ett annat medlemsland, ska enligt EU:s samordningsbestämmelser i förordning 883/04 under vissa förutsättningar vara omfattad av bosättningslandets lagstiftning. Det innebär att en person som är bosatt i Sverige och samtidigt arbetar i både Sverige och Danmark i vissa fall ska vara omfattad av svensk lagstiftning. Den danska arbetsgivaren ska i sådana fall betala arbetsgivaravgifter enligt svensk lagstiftning. De svenska avgifterna är betydligt högre än motsvarande danska avgifter. För att undvika denna situation kräver många danska arbetsgivare att anställda boende i Sverige förbinder sig att inte ha någon anställning eller arbeta i Sverige.
Om ett företag har anställda som bor i Sverige och arbetar både i Sverige och Danmark, är de socialförsäkrade i Sverige om de arbetar minst 25 procent av den totala arbetstiden där. Det betyder att arbetsgivaren måste betala svenska arbetsgivaravgifter för att täcka den anställdes socialförsäkring i Sverige - även om företaget finns i Danmark.
En utländsk arbetsgivare som saknar fast driftställe i Sverige betalade år 2014 (då gränshindret registrerades) 21,54 procent av den anställdes bruttolön i arbetsgivaravgift.