Uppdaterat den 11. juni 2010
Somliga skakar oförstående på huvudet, med ögon som säger ”vansinne”, andra får ett förväntasfullt sug i magen och tävlingsnerver när en löpartävling över en viss sundsförbindelse kommer på tal. Men för oss allra flesta är det troligtvis mest en rolig grej, ett tillfälle till fest och en unik upplevelse att röra sig till fots 203 meter över havet med utsikt över Öresund. Jag talar såklart om morgondagens brolopp tillika regionens största jubileumshändelse 2010.
En bro och 30 000 löpare. Det är vid närmare eftertanke ganska imponerande. För att inte tala om alla de människor som kommit för att supporta, heja på vänner och bekanta eller bara insupa en del av den festyra som förväntas inta området på båda sidor om Öresundsbron under morgondagen. Efter ett helt år av förberedelser är dagen kommen då Öresundsbron öppnar för kreti och pleti och en svettrutt på 21,1 kilometer med ömmande muskler, knakande leder och stampande fotsulor. Det är dags för Broloppet, ett halvmaraton som börjar i ett land och slutar i ett annat.
Många skulle säkert stämpla Öresundsförbindelsen som en ganska tvivelaktig maratonrutt. Med en inledning som innebär att man mer eller mindre frivilligt dyker ned under vattenytan i en 4 kilometer lång tunnel. Med ett gulaktigt artificiellt lampsken som enda ljuskälla och en stark eftersmak av bensin och avgaser kan endorfinerna vänta på sig. När man sedan slutligen ser solljuset i tunneln är det i uppförsbacke. Och så fortsätter det kilometer efter kilometer, tills man äntligen når brons högsta punkt på 203 meter över havet. Dessutom får supporten och hejaklacken vackert stanna på respektive sida om brospektaklet, så peppningen får man själv stå för. Det är mental styrketräning som gäller, med draghjälp från medlöparnas rytmiska fotsteg mot den hårda asfalten.
Så, varför utsätta sig för en 21 kilometers blåsfärd till fots över en bro som är anpassad för biltrafik? Där regn och rusk och sol och värme slår extra hårt på en yta som varken byggts med skugga eller skydd i åtanke? Det är en mycket bra fråga, som tyvärr ligger utanför Øresunddirekts expertområde att svara på. Kanske är det utmaningen, festen och firandet av regionen som vi alla äger en liten bit av. Eller så är det helt enkelt bara självplågeri. Du avgör.
Mina nya vita löparskor är i allafall peppade! Hur står det till med dina?
Katrine Møller Voss, Øresunddirekt
(tillfälligt utstationerad i Öresundsbrons löparspår)